Islandshästen.
Nu har jag varit jäkligt oaktiv den senaste tiden och kommer förmodligen vara det tills efter nyår ;D Men idag kom det sista numret av Islandshästen i år, väldigt bra nummer denna gången tycker jag. bla. Så berättar Johanna Engholm om träning av unghäst och lite annat smått och gott om hennes jobb som tränare och instruktör. Det har även hållits en Islandshästgala och många premier utdelades bla. så blev Embla från Smidjegården årets häst!
Årets sportryttare blev Gudmundur Einarsson av nomnierade:
Filippa Montan, Hjalti Gudmusson, Jan Berntsson, Magnús Skulason & Vignir Jonason
-Och årets sista tips från Ia handlade om ryttarens sits och inverkningar, vad är viktigast hästen eller sitsen?
Vissa anser att man måste träna sin sits så man kan påverka hästen korrekt genom denna, och att en häst riden genom en korrekt sits inte kan uppnå största möjliga ridbarhet. Medan andra anser att hästen måste bli ridbar "först" eftersom man inte kan rida i en korrekt sits på en häst som inte svarar på hjälperna.
Jag personligen tycker att båda väger lika mycket, men att det lutar lite mer åt det sistnämnda.
Och jag är ett perfekt exempel på detta, för att JAG ska kunna prestera som bäst i min ridning MÅSTE jag få sitta som jag känner är lämpligt för tillfället och hästen. Jag har fina bilder som exempel ;)
På bilden nedan är när jag hoppar Knallen, en jättefin ridtravare som finns på ridskolan jag var medlem i och red för innan. Men han kräver lite hjälp vid hoppning, därför har jag utveckat en flygar-stil med armbågarna flaxandes, dock inte helt ovanligt bland slarviga hoppryttare ;D Man ser inte jättelätt, men om man kollar så ser man att mina armbågar inte är där dom ska xD Min övriga sits är inte så vacker heller.
Nästa bild är från en tävling i somras, Vidja var inte helt sammarbetsvillig eller på sitt bästa humör, därför fick jag anstränga mig RIKTIGT mycket vilket resluterade armbågar som flaxade och tår som pekade rakt ut.
Jag har tänkt på det, hur Engelskans dialekter motsvarar Svenskan. Att typ, Brittiska är lite mer snobbigt mot stockholmska hållet, och att riktig, RIKTIG bonde-Amerikanska är Skånska, PÅ RIKTIGT.
Några fler motsvarelser som folket kommer på? =D
Årets sportryttare blev Gudmundur Einarsson av nomnierade:
Filippa Montan, Hjalti Gudmusson, Jan Berntsson, Magnús Skulason & Vignir Jonason
-Och årets sista tips från Ia handlade om ryttarens sits och inverkningar, vad är viktigast hästen eller sitsen?
Vissa anser att man måste träna sin sits så man kan påverka hästen korrekt genom denna, och att en häst riden genom en korrekt sits inte kan uppnå största möjliga ridbarhet. Medan andra anser att hästen måste bli ridbar "först" eftersom man inte kan rida i en korrekt sits på en häst som inte svarar på hjälperna.
Jag personligen tycker att båda väger lika mycket, men att det lutar lite mer åt det sistnämnda.
Och jag är ett perfekt exempel på detta, för att JAG ska kunna prestera som bäst i min ridning MÅSTE jag få sitta som jag känner är lämpligt för tillfället och hästen. Jag har fina bilder som exempel ;)
På bilden nedan är när jag hoppar Knallen, en jättefin ridtravare som finns på ridskolan jag var medlem i och red för innan. Men han kräver lite hjälp vid hoppning, därför har jag utveckat en flygar-stil med armbågarna flaxandes, dock inte helt ovanligt bland slarviga hoppryttare ;D Man ser inte jättelätt, men om man kollar så ser man att mina armbågar inte är där dom ska xD Min övriga sits är inte så vacker heller.
Nästa bild är från en tävling i somras, Vidja var inte helt sammarbetsvillig eller på sitt bästa humör, därför fick jag anstränga mig RIKTIGT mycket vilket resluterade armbågar som flaxade och tår som pekade rakt ut.
Jag har tänkt på det, hur Engelskans dialekter motsvarar Svenskan. Att typ, Brittiska är lite mer snobbigt mot stockholmska hållet, och att riktig, RIKTIG bonde-Amerikanska är Skånska, PÅ RIKTIGT.
Några fler motsvarelser som folket kommer på? =D
Lämna en tolle!
Trackback
