Homozygot för silver.

Ush, jag läste just en ganska hemsk berättelse i tidningen "Islandshästen" som för övrigt kom i min brevlåda idag. Det handlade om det "vackra, vänliga, silversvarta och blinda fölet Sigge". För att göra en lång och komplicerad berättelse kort: Det handlade om den här häst ägaren som hade ett Silversvart sto som började bli till åren och eftersom detta ville hon ha en avkomma till ny ridhäst. Tydligen hade hon hittat en snygg silversvart hingst som hon då betäckte med. Fölet föddes och allt var frid och fröjd. Dock märkte ägaren att hans ögon stack ut lite mer än normala gör, och om man stod precis framför honom kunde man se rakt genom ögonloben och att det vita syntes runt irisen. En lång tid gick och han släpptes till slut ihop med en unghinstflock där de blev observerade en hel del. Det var just där som misstankarna började. De tog honom till en "syndoktor" som fick undersöka honom, närmare bestämt en professor i neurofysologi från SLU.
Det denne upptäckte var, Sigge hade kraftigt nedsatta puppilreflexer, stora "klasar" med cystor i ögonen och även perifer näthinne avlossning, och på det så hade han redan från början katarakt (grå katarr). Alla dessa symptom är då vanliga för för MCOA fenotypen - dvs. homozygoter med två anlag som har multipla och allvarliga förändringar i sina ögon. Dessutom var hans synnerver inte helt utvecklade. Den här lille näst intill blinda killen hade en förmåga, han kunde skilja på ljus och mörker på sitt vänstra öga.
Även tänkvärt är att han togs bort några veckor senare, sorgligt värre.

Vad har vi lärt oss av detta?

Lämna en tolle!

Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test