Jag lovar folket att bli bättre på att uppdatera bloggen, för jag ser att folk FAKTISKT läser min blogg =D keep up the good work.

Helgen, har minst sagt varit stressig och bedrövlig. På lördagen upptäckte vi att Vidja hade på något mystiskt sätt lyckats slita av sig sömmarna på utsidan av vänster baksko, så den hängde på tre kvart. Underbart, under hela kvällen gjordes upprepade försök med att få tag på hovslagaren, men lixom, lördag kväll och söndag morgon, Säg någon man får tag på under den tiden på dygnet. Nåväl på söndagen konstaterades att jag var faktiskt tvungen till att ta en annan häst till julshowen än Vidja, och efter en stund tänkande och tvekande blev det tillslut Eljar.
Vi kom fram hela och rena o klädde oss, fyfan vad vi var snygga. Både jag och Jennie var så nervösa att vi höll på att kissa ner oss, jag var mest nervös över att Eljar aldrig varit i ett ridhus förr, dessutom inte ett som var beklätt med julpynt och massa granar hängades lite här och var. Med nervositeten på topp red vi in, Eljar gick åtminstonde in i ridhuset, en början! MEN, när vi skulle börja kadriljen blir han pangrädd för läktaren och VÄGRAR gå frammåt. (jippi), så för att inte sätta igång något tragiskt genar jag bara kortsidan och försöker fortsätta längs andra långsidan, men DÄR, där vet ni stod en massa granar, och träd serni, sånna har han aldrig seyy förr, skitläskiga asså?!
Så jag kunde väl rida runt på en radie 2 meter eftersom han var helt panikslagen. Kadriljen failar och musiken krånglar..... jag får blackout. Säger till Jennie att ställa upp och avbryta. Ett kort och till synes ostruktuerat program var till sitt (för tidiga) slut.
Efter allt jobb vi har lagt ner, blev det bara fiasko. Det var väl en sjuhelsikes tur att vi var snyggast!

Igår var jag inte i stallet alls, var helt utmattad efter helgen och mådde allmänt kasst, Men idag var jag där och jag tömkörde Mjödur och Skjóni. Skjóni var kanonfin, väldigt spänd till en början och gick helt i passtakt i skritten, nästan stillastående ^^ men slappnade av och gick nästan riiiiktigt bra, höjde ryggen och tuggade fint på bettet. Värt att nämna är att jag har känt den hästen i nästan 2 år och jag har aldrig sett honom i närheten av att ens söka sig nedåt. God job. Det blir mer tömkörning för hans del!
Mjödur behövde mer drastiska åtgärder, honom sätte jag på en inspänning (halsförlängare), även han bara försökte springa bort från den och var mycket tung i munnen, inte riktigt lika fint som Skjóni men även han lossnade till slut. Och gick mer med ryggen höjd än sänkt. Skitbra.

Vad är det man säger med ett fint ord? KRAFTIG islandshäst? ^^