Kurs + Mói

Har som sagt? varit på kurs för Ann Lindberg idag, har endast varit på en kurs tidigare för henne, och det var precis lika trevligt och lärorikt som då. Man går alltid där i från med ett gott humör och stor inspiritation. Inte ens jag kunde hålla mina kliande fingrar i styr, jag var så tvungen till o sticka till stallet direkt efteråt och jobba lite med Mói.
Jag kände mig som en ivrig 12-åring på väg till sin ridlektion.

När jag gick till hagen var jag fullproppad med självförtroende, Trots att han inte ens tittade åt mitt håll när jag kom så marcherade jag bara rakt in i klungan av hästar som stod och åt av de återstående resterna av höet de fick tidigare, och ja, jag fick inte riktigt den reaktion jag ville, Inte en enda häst rörde så mycket som ett öra. Här hade jag ju vanligtvis gett upp och bara satt på honom grimman och gått.
Men inte idag, jag bara liksom graouuewrrr, blåste upp mig och klampade envist mot dem igen och ja jäklar, det var häftigt. Mói tog några steg tillbaka och tittade missnöjt och undrade varför han inte kunde få äta de där sista nertrampade höstråna. Och gjorde upprepade försök till o fortsätta med det, men då spännde jag mina vassa ögon in i honom och telepaterade "AJABAJA" från min hjärna till hans. Och tjaa, det funkade ^^

Sen gjorde jag ungefär 2616886 misslyckade Join up's, eftersom han bara sprang ifrån mig och såg bitter ut. När det gick upp för mig att Join up i hagen kanske inte riktigt är hans grej så nöjde jag mig med att han hade full fokus på mig och tog ett steg mot mig. Då tog jag på grimman och han följde glatt med.
I stallet gav jag mig fan på att han skulle stå med linan liggande på marken, alltså inte fastbunden. Och så har han aldrig stått förut eftersom han är rätt duktig på att göra om stallet till något som liknar ett slagfält under WW2. Och han försökte med både det ena och det andra, han försökte att äta ur diverse höpåsar och hinkar, han skulle smaka på allt som låg i fönstret, eller ja, varför inte bara gå frammåt eller bakåt för att man ska?!
Jag tillrättavisade honom XXXX antal gånger, men tro att han stod snällt stilla till slut! Jag rycktade klart och lyfte lite på tassarna då han har en tendens till o "Tappa balansen", han är en riktig fuling eftersom han står stabilt och sen gör så att han själv tappar balansen, lite för att jävlas?! Varför inte liksom!?

Sen gick jag ut på gårdsplanen och gjorde lite "stanna-backa-gå" vilket gav lite sega reaktioner och förvirrade miner. Sedan hittade jag en stor "stenplatta" (En sån man har ovanpå brunnar) de är väldigt stora och inte alls höga, typ 3 cm kant. Där var första hindret att han skulle lita på mig och våga gå upp, så vi gick först rakt över den, sen ville jag att han skulle stanna med framtassarna på den och bakhovarna utanför, utan att brutalt rycka och putta på honom. Och det gjorde han jäkligt bra!! Sen gick jag fram, ett steg i taget och ville att han skulle stanna med baktassarna på den, och det gjorde han också jättefint! Duktig pålle!!!!

Sedan gick jag rundan runt gården med honom, gick fram till en DÖ-läskig brevlåda men det verkade som att mitt lugn påverkade honom positivt eftersom han utan förvarning stod lugnt när jag smällde med locket. Vi gick hela vägen runt med lös lina HELA tiden, jag kunde alltså stanna, backa och gå fram utan att ta något alls i linan, det räckte att jag stäckte på mig och förberedde halt, så började han bromsa upp och stannade PERFEKT när jag stannade. Och när jag började backa var han jättesnabb och helt fullkomlig, slutade backa när jag slutade. Lite seg på att gå frammåt, men fram gick det! Precis när jag var runt kom Angelica från tävling och transporten stod på glänt, tjaaaaaa, Jag heter Saga och kan inte låta bli.

Så jag gick fram till den öppna transporten och bad inte precis om något, han gick fram och snusade på den och utan att jag bad om det gick han upp med framhovarna och stod med dem på lemmen, hur duktigt?! Han ställde alltså sig HELT frivilligt med frambenen där. Då klappade jag och vi fortsatte tillbaka till stallet där han fick sin belöning, en hink med gottig mat! Välförtjänat av världens bästa kille!

Förlåt för världens längsta inlägg, men är så stolt över att en relativt ohanterad 2-års kille var så duktig!


Lämna en tolle!

Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test