- Inte för att vara sån, men förstår ni vad jag menar?
Man har hört för mycket fördomar mot islandshästar, att man är lite skadad nu... jag i alla fall. Jag brukar inte tänka på det, men som idag hamnade jag som sagt i ett ridhus fullt med stora blanka jättefina dressyrhästar, ni vet som riktigt gungar fram i samlad trav och galopp och ja, det där.

Det är då som det liksom kryper sig på en, och man känner sig precis sådär som fördomarna säger "Som en flängig islandshästryttare". Och man vill ju gärna visa en annan sida än det alla tror(fördomarna).  Men liksom, där sitter man och kämpar i full ös medvetslös i galopp och kämpar och driver för att hålla galoppen på kortsidorna och hålla takten på långsidorna. Då ÄR man ju just den ryttaren folk tror man är.

Eddie var inte helt med på vad jag ville idag (Det kan ju inte alltid gå SKITBRA), men han visade upp en bättre sida och visade upp en riktigt trevlig trav, dock lite ostadig form bitvis, men rörde sig väldigt trevligt. Det ska ju inte vara så, men känner inte ni också ibland att ni vill "göra islandshästen rättvisa" när ni VET att det är icke-Islandshäst bekanta människor?  Att ni lägger 'gångarts-häftig-action-ridningen' lite åt sidan och rider mer klassisk dressyr för att visa att VI KAN!

Jag vet att detta lät sjukt nojigt och konstigt, men snälla, säg att jag inte är ensam!