Tänkte bara tipsa om en grej,
Såhär ser jag ut ibland när jag vaknar morgonen efter en kväll/natt då jag haft.... lite för kul.


Byt tröja, rufsa till håret till en sån "det-är-meningen-att-det-ska-vara-stort-och-rufsigt" frisyr, ta på ett par brillor för att dölja det hemska sminket du inte orkar tvätta bort och Tadaaa!
Monsieur Saga @ cool är redo för allmänheten

Imorgon är det min tur att rida lektion! Första lektionen för i år. Det blir Eddies lektionsdebut, har valt att bara träna i 30 minuter eftersom jag inte vet hur intensivt det blir. Så det är så jag inte dödar Eddie av överansträngning såhär första gången x)
Fast det är väl snarare frågan om det inte är jag som kommer försmäkta, jag vet hur mycket jag kommer få kämpa med min sits... Ojojoj. Lektion lät plötsligt sådär väldigt, väldigt jobbigt! Men mycket givande, jag avslutar aldrig en lektion för Camilla utan att ha haft minst 20 uppenbarelser! Jag är typ x505055 bättre efter en lektion än vad jag var innan.
Idag har Fluffey fått vila, men tydligen har han bara lekt med Mói idag så den lediga dagen har spenderats till lite egna motions-aktiviteter.

En gammal bild på mig och Mói (2010)

Jag berättade inte att igår när jag och Amanda var ute och red så mötte vi en bil i skogen, och det var verkligen skumt, för där kör verkligen aldrig några bilar på de vägarna, så vevade den unga killen ner rutan och bara "Ursäkta, vet ni om jag kommer ut från den här vägen om jag kör rakt fram?" Inte för att han hade så mycket till val, det går inte att vända på de vägarna.
Jovisst går det att köra rakt fram, men då ska man ha en okej bil, för sanden är rätt lös och djup att köra i, men prova du, du har inte så mycket till val x)
Sen att han var sthlmare förklarar ju allt, bara skauningar hittar i dessa trakterna ^^


Gammal bild på mig och en hästkille som heter Niko

Om ni är som mig, en helt vanlig svensk, men endå inte typisk SvenssonSvensson som har en äggklocka i nåt fyndigt utförande, och fortfarande lever på stenåldern (som alla tycks tro bara för att jag inte har en iPhone) så har jag världens bästa hemsida om du behöver hjälp med tiden när du kokar ägg!
(hela denna texten är en länk till hemsidan)

---

Vidare till ett helt annat ägg,
Ni vet den klassiska humpty dumpty rimmet, eller ja om ni känner honom som den svenska Klumpe Dumpe? Jag har en bekännelse, ända sedan barndomen har jag varit rädd för denna karaktär! Jag vet inte varför, men det är något som har förföljt mig hela livet! Jag har alltid inbillig mig honom/den/det som en sneaky peaky, äckligt konstigt ägg.... typ. Blir det inte lätt så när man gör en karaktär av ett ägg?
Jag vet att han förekommer i en av Alice i underlandet böckerna, tror den hette "Alice i spegellandet". En väldigt igenkänd bild kommer därifrån:

Jag menar, TITTA PÅ HONOM?! Hur skum ser inte han ut?! Som en barnrövare som vill bjuda på godis...
Han finns i många utföranden och smaker, och jag tycker givetvis han ser lika rälig ut på dem alla....


Rimmet för er som inte fått höra det som liten.

Men för att göra en bekännelse till, jag tittade faktiskt på Puss in Boots för nån vecka sedan, och trots alla mina barndomsrädslor och agg mot denna karaktär så kändes han trots allt lite småkär, fastän jag är fullt medveten om att han är en bedragare, backstabber och allt det där. Trots det så framförs han på ett så naivt, upplyftande och levande sätt. Full av energi, jag fick nästan ett rus av hans entusiasm, även om det var att hämnas och hela den där biten.
Vad tycker ni?

Jag menar titta? Han är som ett barn på julafton?! Hur söt?
Och sen att Zach Galifianakis spelar honom, det är ju bara så jävla klockrent!

---

Men ja, nu när jag väl började gilla Humpty-Dumpty karaktären så hittade jag denna filmen.....

Det är lugnt, allt är tillbaka till det normala, min första relation till denna karaktär är tillbaka...

Det har varit sol idag med, det har inte blåst heller. Mycket skönt. När jag kom till stallet så stod Geysir inne eftersom tant-hovpedikyr har varit och fixat. När han endå stod inne så visade jag ägarens barn hur man kan använda den piggiga sidan av en svettskrapa som "pälsavdragare" nu i fällsningstider, Geysir som inte blir riden så ofta njöt av uppmärksamheten. Sen tog jag med honom ut eftersom jag endå skulle hämta Eddie.
Sen i all hast bestämde jag med Amanda att vi skulle rida ut, men hon var inte i stallet så jag tog in Mói samtidigt som Eddie och tänkte mysa med lite honom, det har jag inte gjort på länge.
Det märks att han inte har blivit hanterad av min "Hårda hand" på länge, skämt åsido. För han var väldigt bufflig och all over the place och skulle leta kraftfoder överallt fast han hade en kärra FULL av hösilage. Men även han blev av med lite päls och blev renare än någonsin!
Kan ni tro att en avis Eddie stod och glodde ut på mig och Mói?

Finaste bilden någonsin jag vet, men se så fin han blev i pälsen (Inte för att ni har något att jämföra med xD)

Men givetvis blev det Eddies tur kort där efter, skitnöjd blev han när jag kom och hämtade honom. Han fick stå och mumsa av den stora kärran med hösilage medans jag ryktade och pysslade med honom. Riktigt mysigt.

Alla hästars stora lycka? En stor kärra fullproppad med mat!

Sedan när Amanda kom red vi ut, hon red på Lejontass. Vi skrittade länge i början och Eddie var riktigt på hugget. Efter en stund kom vi till den längsta "raksträckan" som går på jämn mark, alltså utan backar. Och det var ju många om och men innan vi bestämde oss för att galoppera. För börjar man galoppera där, så är det inte stopp förrän vägen tar slut, och kom inte o gnäll om att jag ska lära mig kontrollera min häst och blablabla. Försök stoppa en häst som gallopperar i all världens lycka.
Så vaför inte, även om det gick alldeles för snabbt för att kalla det cantra, så säger vi endå att det var det vi gjorde. Första stunden drog Eddie på så in i satan! När han upptäckte att Lejontass inte hängde med i samma tempo lugnade han sig lite och blev reglerbar, och vi kom ner i ett mer anständigt tempo. Men när Lejontass närmade sig igen då jävlar var det full patte, full maskin för alla kungar och fosterländer!
Jag kan säga att 2 nöjda hästar frustade friskt efter denna galopp.


Det sötaste jag vet!

Idag provade jag en ny sadel, en 17" Wintec med vitt koppjärn = x-vid
Såhär såg det ut:





Denna sadel är dock inget som är aktuellt att köpa då den tillhör en vän som själv vill ha den, haha. Men jag provade för att se hur den låg. Lättare att prova andras än att gå genom köp o sälj pruceduren femtiotolv gånger.
Men för övrigt är det en fin sadel jag gillar att rida i, jag hade gärna fått den, tacktack.

Detta gillar jag inte alls....


Höger bak                                                             Vänster bak

Carina ska få ta sig en titt

Ja, det var just vad jag råkade göra igår,
Eddies hår satt fast i plånboken, som inte ens följer med in till stallet.... haha

Nu är jag här och velar igen, ska jag sko Eddie eller inte. Och just nu så är inte halvskoning ett alternativ eftersom man inte får tävla en halvskodd häst... Jag vill så jättejättejättegärna att han ska få fortsätta gå barfota eftersom det går jättebra och hans hovar är av prima kvalité och han ömmar inte. Men samtidigt så vill jag inte att han ska behöva springa på den där hårda grusiga banan på bara tassarna.

Vad gör man?


(Bild från 2009 jag och Eljar frá Hlíðarbergi på tävling)
Jag är medveten om min sits

Jag måste erkänna att jag börjar bli lite orolig om Eddie har gått ner i vikt...
OM han har det, har jag inte den blekaste aning om vad det kan bero på mer än att han rids, för han har ett bra humör, humorn på topp och den andra biten som tex. avföringen är finare än någonsin (Inte kladdig längre), och hans allmänna tillstånd är bra och givetvis är aptiten på topp, inte ett havrekorn eller höstrå får gå till spillo! Jag har inte vägt honom innan (måttband) så jag kan inte heller väga honom nu och jämföra. Det finns ju en liten chans att han ser mindre ut eftersom mycket päls har åkt den senaste tiden, och nu när jag tar mig in på det så KAN det ju faktiskt bero på just att han fäller, att det tar extra mycket energi och tär lite på kroppen hans.
Jag har ingen aning, kanske ska väga honom och ha lite koll, det är viktigt tycker jag. Dock ur min noja har jag blivit mer noga med att ge honom extra hösilage såfort tillfället finns.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, jag vill ju göra rätt.



Hade blivit så onådigt skogstokig på mig själv om han skulle börja må dåligt på grund av ett felaktigt beslut av mig.

Idag ska ni få både filmer och bilder!
Jag och Louise red ut, och vi båda stod länge ute på "plattan" (utrymmet utanför stallet, vid gödselstacken, ehm typ) och ryktade hästarna långsamt och länge, eftersom vi inte visste vart vi ville rida, det var varmt och härligt väder, solen sken! Sen bestämde vi oss för att rida ut på cykelstigen, rida en bit på den sen in i skogen igen, och jag trodde givetvis att jag satt min sista potatis med tanke på att Eddie gärna tar en 50 meters omväg runt bilar vi möter. Men det gick faktiskt bra, fick en liten stund på film:
(Finns det något ljuvligare än kloppelikloppelit mot asfalten!)

När vi var ute i hagen för att hämta hästarna kom Mói i all världens fart för att hälsa på!

Sen till det bästa av allt, när vi gjorde i ordning dem och hade lite tråkigt började vi givetvis klia dem lite!
Och vadå? Brukar inte ni klia era hästar med en kratta?

För övrigt ser ni en skymt av hur vår hästhantering är, lösa hästar och lite avslappnad stämning.

Här kommer dagens bildskörd:

Tänkte bara ta upp en grej som jag tänkte på, många hästägare lägger ut bilder på sina ridtravare på nätet och skriver "vilken gångart?", och det verkar vara ett stort frågetecken, och konstigt nog är det ovanligt att folk vet att många travare har "pass-gener" i sig.

Jag ska dra det jag vet,
Såvitt jag läst är en "pacer" och en "trotter" (vanliga travaren vi är vana vid) samma ras i grund och botten. Och som vi redan hört och är uttjatat kunde ju ALLA hästar/hästraser tölta från början. Så någon gång i historien fick folk för sig att de ville ha passlöp med denna hästras. Passen togs fram genom att länka ihop benen så att trav blev en omöjlighet för hästen. Givetvis blev ju gångarten inavlad med tiden då inte hoplänkning av benen vad nödvändigt, men i vissa fall användes endå.
Vi ser inte denna typen av häst så ofta i sverige eftersom vi har ganska stränga djurskyddslagar vilka inte tillåter att man länkar ihop benen för att träna en framtvingad gångart. Det är dock en ganska "het" inriktning i USA som många gärna sysslar med. Men eftersom en pacer och trotter är ur samma gener finns ju passen även hos våra "vanliga" travare också, och därav kan den smyga sig fram då och då, jag har även sett personer som uppmuntrat upptäkten av gångarten och fortsatt (på humana sätt) att träna den. Så det är aboslut inget ovanligt med en passande/töltande travare!

Här nedan är 2 bilder på hästar som har sammanlänkade ben i s.k selar
Tycker det är sjukt att de får användas under en tävling....
Att de ens får användas över huvud taget! Usch


Ser inget fel i att uppmuntra och träna pass om hästen tycker det är kul och det inte blir framtvingat, men att göra sådär, det är bara vidrigt.

Men det var inte det jag ville få fram, utan till alla er där ute med travare, detta är varför de gör som de gör ibland!

Nu har de ju fällt rätt mycket vinterpäls, och jag vettefan om det är jag som inbillar mig eller om Eddie faktiskt börjar bli lite gulare på kroppen, för jag tycker mig se en liten kontrast mellan kroppen och manen!
Men givetvis visar ju inte fotot det så bra...

Nöjd hest eta mat

Han blev lite svitt i pälsen efter dages pass på banan, hade inte något särskilt i åtanke när jag red idag mer än att jag ville avsluta nöjd. Så jag bara körde på lite som vanligt och gjorde lite allt möjligt, och han var väldigt NÄRVARANDE och trevlig att jobba med. Har tänkt på hur bortskämd jag är med hans trav, har nästan glömt hur jäkla jobbigt det är med hästar som är svåra att få i trav, och sedan svåra att hålla traven på.
Men lite får man njuta, den här killen travar på fint på mindre volter och orkar "oftast" gå i lägre tempon även om det är jobbigt. Dock har man rädsla för att jag aldrig kommer kunna skola in honom i tölt börjat försvinna lite, den har börjat komma av sig sig själv, ofta när jag saktar ner från galopp, vilket jag inte bryr mig om särskilt mycket att den kommer just därifrån så länge han inte får för sig att ge sig på pass o sånt.
Ibland kommer den av sig själv när vi är ute och rider och han blir väldigt pigg och springer ner för en backe. Varför inte liksom? ^^,
Måste även nämna att han börjar bli riktigt trevlig i skänkelvikningarna, ibland glider bogen ut, och ibland är det lite vingligt och ibland trillar gumpen bort. Men han är otroligt fin när han gör det rätt och bra! I traven går det också väldigt bra undan höger skänkel, men undan vänster skänkel är ju en heeeeeeeeeeeeelt annan femma, hur ska man kunna göra det undan vänster, helt bakvänt.... För helvetet Saga, som du gör mot den stackars  hästen.

Vi hälsade på hönsen lite innan vi skrittade av ute via rundan

Det är väl inget konstigt med att rida halft in i hönshuset?

Jag tycker det är himla tråkigt att människor underskattar det där med att rida dressyr i naturen. Det är en relativt "ny grej på marknaden" verkar det som eftersom jag såg det tidigast i November förra året komma ut en epidemi med artiklar m.m komma ut i tidningar, anslag osv. med hur sensationellt det är att "Rida dressyr i naturen". Då blev jag mörkrädd. Är det verkligen det så nytt att det först för bara några månader sedan blev "hett" att skriva om?

Jag rider islandshäst, mina mål är också att kunna tävla gångartstävlingar, men jag prioriterar en välriden häst, och dressyr är lika viktigt för mig som vilken annan ryttare som helst. Alltså kan vi väl enas om att mina värderingar är detsamma som alla andras? Men varför ser jag då det som ett nyttigare ridpass, att rida ut, stanna på en äng, åker, var som helst och rider ett dressyrpass och sedan rida klart rundan?

Det aktiverar ju hästens hjärna och kroppsmedvetenhet samt fysik att rida i en mer kuperad terräng, en äng som går i backar, en åker som är lite bucklig. Så varför väljer endå den likasinnade ryttaren att rida i ridhus/ridbana? Är det av lathet? Eller är det rentav en vana att bara hoppa upp och trimma på banan? Har du en häst som inte är trygg att rida ut på själv? Gör den trygg. Det blir inte värre än vad du gör det!

Att bara rida ut och rida upp och ner i diket eller genom att bara gå rätt in i den täta skogen och rida sicksack/slalom mellan träden får du en mjuk, lösgjord och följsam häst. Varför ska det kännas så jobbigt och konstigt att använda naturen som sin ridbana? Varför ska det kännas som att man inte får något vettigt gjort bara för att man rider rakt fram på en grusväg när sanningen är att jag kan komma på MINST 10 olika dressyrövningar att göra där? Tänk om!

Besökarantalet har stigit till det normala igen, Thank god you're back!

För er nya läsare som missade inlägget på den andra bloggen (Ej aktiv så inget att bekymra sig över), en guide hur man klipper en häst, som skapades hmm.. i höstas tror jag.
Om ni nu har missat det här kommer det i repris, för detta kan verkligen vara till hjälp när man ska raka sin häst!


Sen får jag ju tillägga att samma klädsel som jag har på bilderna används med fördel, GIVETVIS, jagmenar! =)

Idag hade jag gladeligen sålt Eddie för en tia, han hade riktiga (ursäkta språket) bitchfasoner för sig när jag red jämnsides med Louise på grusvägarna, och betedde sig som att han tagit droger. Efter ritten i stallet kunde han lätt jämföras med en understimulerad unge instängd i ett tomt rum utan leksaker.
På väg ut i hagen för att släppa ut dem igen tittade jag på honom, och det såg ärligt ut som att han hade tankarna waaaaaay ovanför molnen! Om man nu kan se det på en häst. Han vinglade fram och såg allmänt glad ut, jag övervägde tanken att söka genom hagen efter svampar (Skämt åsido).
Om alla hade varit JD idag hade det sett ut såhär:

Såhär reagerade Eddie & Gymir på allt, eftersom det blåste......


Såhär närvarande var Eddie idag:


Och jag was like....


Men såhär brydd var Eddie av det:


Och Louise bara:

Det ska bli kul i sommar när Eddie tappat all sin väldigt ljusa vinterskrud och den gul/beiga isabellfärgen tittar fram, alla i stallet är ju inte helt övertygade om att han är isabell (Fastän jag försöker säga att en 5-åring inte "kan" vara så "vit" redan om den nu är skimmel).


Jag vet inte vad ni säger, men det där liknar inte en skimmel i mina ögon x)
Det är alltså Eddie hemma på Graneborg som 4-åring

---

Förresten har jag inte berättat en sak, på somrarna brukar Mói och Álva flyttas till ett bete på ett ställe som heter Djupadal, detta bete är beläget knappt 10 minuters gångfärd från Sandvången och kräver inte ens att man behöver gå på stora vägen. Tina berättade att hon gärna såg att Eddie hängde på dem i den vevan eftersom det betet innehåller mer näringsrikt gräs därav varför hon sätter endast unghästarna där och inte de vuxna fettona (Skämt åsido)
Jag har aboslut inget emot det eftersom Eddie inte är typen som lätt får kalaskula om man säger så, inte för att vara SÅN, men jag är lite allergisk mot överviktiga hästar som blir KANONFETA. Hur som helst är hagen jättefin, det är stor öppen mark och mycket plats för bus och lek, samt träd och plats för skugga och skydd. Det rinner en bäck genom hagen vilket är en underbar naturlig vätskekälla, det är det bästa av allt tycker jag!
Jag vet inte om det kommer gå fler hästar än våra 3 där i sommar, men inte har jag något emot om det kommer fler lekkamrater!


Här har vi trion vid första hopsläppet Eddies första dag på sandvången,
Som klistrade sedan dag 1

Det märks att ni är bittra över att jag inte har skrivit så mycket, och att jag itne skrivit så mycket om hästar de senaste dagarna, för besökarstatistiken har sjunkit med typ 20 pers sedan 4 dagar tillbaka x) Ni är för roliga!
Men det kommer förhoppningsvis återställas idag då jag äntligen ska återvända till Le stall!

Alltså, jag brukar drömma skumt, allt för ofta att få talas om...
Men inatt, så hade jag en sån där "verklig" dröm, ni vet som känns riktigt, riktigt verklig? Jag begriper ingenting.
Men jag drömde att jag kände James & Oliver Phelps. (Tvillingarna i Harry Potter filmerna om ni inte har koll). Och att vi var ute och hittade på saker, umgicks och sånt.

De är ju mina favoritkaraktärer i Harry Potter, men det skulle ju kännas väldigt konstigt att jag drömde att jag kände dem som privatpersoner för det. Jag kanske har en liten crush på "dem". Jag är inte den som är den som brukar tycka kändiskillar är såååå heta och tråna och åla på tvn o sånt, men detta är kanske min framtida man, ja, givetvis ska det ju vara Oliver i det fallet.
Det är han som är på bilden till höger...
(Pinsamt om jag har sagt fel nu då...)


Inte dumt alls, Graouwr!